Söndagens innebandy var en succé, tycker jag. Lite grinigt blev det när Joel tyckte att jag hade "hoppat in [i honom] med arslet före" och jag svarade med att påpeka att jag bara spelar som honom; jag går på kropp. Men det gick över och vad kan man egentligen förvänta sig av två humörspelare? Klart att det skall vara grinigt då! Som när Joel stoppade sin klubba mellan mina ben när vi stod intill "sargen" och jag fortsatte att spela, vilket fick till följde att Joel tappade greppet om klubban som sedan slungades iväg till hans eget mål. Det var många och långsamma steg tillbaka för att hämta den då, kan jag lova.
Men för bövelen, jag kan väl inte sluta spela varje gång någon stoppar en klubba mellan benen på mig, eller hur?
Nåja, hur som helst så testade vi ett nytt spelsystem där vi istället för att spela tre-mot-tre och ha en flygande avbytare så spelade vi tre-mot-fyra där det laget med fyra spelare fick ha en avbytare för sig själva. Det fungerade väldigt bra, tycker jag.
Kvällens lirare blev Nicolina, för hon gjorde minst misstag och stod dessutom för kvällen mål då hon med ett tillslag efter en passning från eget mål från undertecknad slog in bollen i en omöjlig vinkel. Leendet och kommentaren "det krävs inte mer" sade allt. Två tummar av två möjliga.
Om Nico stod för kvällens mål så stod Rikard för kvällens miss. Han stod en meter från ett öppet mål - en och en halv meter max - och lyckades skjuta i stolpen, trots att ingen fanns i närheten av honom som försökte stoppa karln. Men vi fick oss ett garv i alla fall. Alltid något.
Vem har missat att det är fotboll på Solrosens IP på onsdag klockan 18.00?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jäklarns att man missade det. Verkar som att ni hade roligt utan mig också ju =(
Danne: Ja, jag går också på kropp naturligtvis. Men det är en stor skillnad att gå in med överkroppen först än att gå in höft-mot-höft som det var fråga om i det här fallet.
Skicka en kommentar